PINTAVESI

https://fi.wikipedia.org/wiki/Pintavesi
Pintavesi on vesialueilla, kuten joissa ja järvissä, oleva maanpäällinen vesi. Pintaveden vastakohta on pohjavesi. Pintaveteen on liuennut ilmaa ja sen kovuus on yleensä alhainen. Pintaveden lämpötila vaihtelee runsaasti vuodenajan mukaan: kesällä pintavesi on lämmintä ja talvella kylmää^[1].

Pintavettä

Pintavesiä voidaan luokitella niiden ekologisen ja kemiallisen tilan mukaan. Ekologisessa luokittelussa vettä tarkastellaan ensisijaisesti sen biologisten laatutekijöiden kuten levien, kasvien ja eläinten valossa. Arvioinnissa otetaan tällöin huomioon myös veden laatutekijät kuten pH-arvo ja näkösyvyys. Kemiallista tilaa arvioidaan tutkimalla pintavedessä esiintyviä kemiallisten aineiden pitoisuuksia^[2].

Ruotsalainen WIKI-versio on runsassanaisempi:
pintavesi  vuorovaikutata ilmakehän kanssa ja voi olla  "makeaa" siis  suolatonta tai vastakohtana  suolaista. 
Suurin osa on suolaista merivettä. Pintavesi vaikuttuu helposti  siihen tulevista ja siitä lähtevistä  virtauksista ja sateesta. MAAN pinnasta 71% on veden peittämää. Tästä on 96% merien pintavesiä.  Ruotsissa järvet muodostavat 9% valtion pinnasta.  Pintaveden alue on laajempi.  Järvien kokonaispinta-ala vaihtelee riippuen maan kohoamisesta ja säätelystä.

Ytvatten är det vatten som finns på Jordens yta i sjöar, vattendrag, hav och våtmarker. Den största delen av ytvattnet är saltvatten. Ytvatten interagerar med atmosfären, genom processer såsom t.ex. uppvärmning/nedkylning, avdunstning och nederbörd, samt är en del av vattnets kretslopp.
Ytvattnets förekomst och volym är ett resultat av klimatologiska parametrar, topografi och geologi medan sammansättningen i huvudsak beror på tillrinningsområdets karaktär och användning^[1]. Gällande kvalité uppvisar ofta ytvatten en stor variation, vilket skiljer sig från tex grundvatten. Detta beror på att ytvattnets sammansättning starkt påverkas av ytliga flöden, ytavrinning och nederbörd. Därmed kan ytvattenkvalitén förändras snabbt beroende på årstid, meteorologiska förhållanden eller ändringar av den omgivande markanvändningen^[2].
Ca 71% av jorden yta täcks av vatten, vilket till 96% består av marint ytvatten ^[3]. Uppskattningsvis täcker ytvatten i Sverige, i form av endast sjöar, en yta av 40 000 km², vilket representerar 9% av Sveriges totala areal^[4]. Fullständiga arean för ytvatten uppskattas till betydligt mer än så. Sjöarnas totala yta kan variera och beror bland annat på reglering av sjöar och landhöjningen^[4].

Innehåll

• 1 Definition
• 2 Användning
• 3 Ytvatten som dricksvattenresurs
  • 3.1 Reningsmetoder för ytvatten
  • 3.2 För- och nackdelar med att använda ytvatten som dricksvattenresurs
• 4 Lagar och förordningar kring ytvatten
  • 4.1 Globalt
  • 4.2 EU
  • 4.3 Sverige
• 5 Se även
• 6 Noter